tigerjeniHäromdagen när jag satt med hästarna ute i hagen frågade jag mitt sto Tiger om hon ville förmedla något om ridning till andra människor. Hon är 16 år och har bevittnat en hel del genom åren. Hon ser andra – hästar, människor, katter, världen. Hos många människor passerar hon säkert som en liten brun häst, men de som stannar upp och ser henne möts av en känsla av ära och vördnad. Här är en bit av samtalet:

”Ridningen ska inte vara ett tillfälle att mästra eller imponera på andra. Ridning är ett privat tillstånd mellan häst och människa. Två kroppar som ska samarbeta och röra sig i gemensam rytm. Två viljor som ska enas om samma sak. Man delar allt med den andre. Alla känslor, alla problem, alla styrkor. När prestigen försvinner från ridningen kan det fina växa istället och bli mer synbart. Den verkliga motivationen bör vara att hjälpa varandra. Jag kan hjälpa dig att upptäcka saker i din kropp, utmana dig att våga nya saker eller se dig själv på ett nytt sätt. Och du detsamma för mig. Det får aldrig handla om lydnad, att en styr den andre, eller våld och bestraffning. Det leder bara till spänning och tappad tillit. För en människa att sitta på en häst och tillåta hästen till rörelse krävs mod och tillit. Men det krävs lika mycket av hästen. Att våga bära en människa. Känna sig kapabel att ta hand om henne. Låta sig påverkas av en annans kropp, tanke och själ. Känslan när det lyckas, när man kan springa snabbt tillsammans och är en, är euforisk. Det är så mycket som kan gå fel med en människa. Ni är trots allt rätt lynniga och har ert eget sätt att se saker på. När ni är i er själ är ni fantastiska. När ni är i otakt med er själva är ni hemska, för då handlar ni som om det är alla andras fel.”

Lina Zacha
Följ

Lina Zacha

Tränare, kommunikatör, författare at Authentic Horse Communication
Lina Zacha bloggar om hur vi kan hitta tillbaka till vårt autentiska jag och hur hästarna kan hjälpa oss med det.
Lina Zacha
Följ

Latest posts by Lina Zacha (see all)

Dela gärna det här inlägget: