Ser hästen dig som en telefonförsäljare?

puIdag blev jag uppringd av en telefonförsäljare angående abonnemang. Allt lät bra tills vi var halvvägs in i det muntliga avtalet och jag insåg att hon hade jämfört mitt nuvarande pris med moms och det nya priset utan moms, så med moms skulle det nya priset inte alls bli billigare än mitt nuvarande utan dyrare. När jag frågade henne om detta gav hon slingrande förklaringsförsök, hon lät otålig och jag kunde höra hur hon tänkte ”åh vilken krånglig kund, varför ska du börja med det här nu när vi nästan är i hamn?”. Det som kom ut ur hennes mun var bland annat ”Men jag ser ju här vad som är bäst för dig, det behöver du inte ta reda på själv” Det jag hörde var förstås ”Gå in i fällan nu, ät det förgiftade äpplet, det är för din egen skull”.
Det hon sa och framförallt hur hon sa det, visade mig att hon inte alls ville sälja det som var bäst för just mig; hon ville locka in mig enbart för att tjäna sin provision på mig. Jag backade ur.
Naturligtvis behöver telefonförsäljare tjäna pengar, jag vill betona att jag inte har något emot dem som yrkesgrupp mer än att de oftast stör mig med saker jag inte är intresserad av. Jag vet hur hårt de sliter och jag förstår frustrationen när ”fisken släpper kroken”, men det är så oerhört viktigt att varje affär, varje avtal verkligen är ärligt och för bådas bästa. Om en försäljare är mån om att affären ska kännas bra för mig, så kommer jag känna mig trygg genom hela processen. Ställer jag frågor, kan försäljaren ge bra svar och sedan lämna beslutet till mig; aldrig försöka ta beslutet åt mig. Precis så ser det ut mellan dig och hästen.

Hade jag varit en häst i situationen ovan hade jag kastat mig ur transporten just som människan försökt lura på en bom bakom mig. Om sgs alla människor jag mötte i ena stunden försökte luras, i nästa stund blev frustrerade och otåliga med mig och dessutom alltid försökte ta beslut åt mig istället för att låta mig tänka själv, ja, då skulle jag också gå åt andra hållet när en människa kom ut i hagen, trilskas i träningen och vara allmänt motvalls. Framförallt skulle jag aldrig lita på en människa, eftersom de aldrig förstått det här med att bygga tillit och win-win utan bara gör sådant som endast gagnar dem själva.

Det är så otroligt viktigt att du är ärlig, sann och autentisk när du är med hästar. För att kunna vara det fullt ut, behöver du vara det även i övriga sammanhang. Det kan inte vara en mask du bär i stallet, då är du inte autentisk och hästarna ser igenom det.
Var alltid ärlig med dina avsikter med hästen, och rannsaka dina egna värderingar så att du inte försöker få hästen att göra något för din skull som ligger hästen själv till last.
Förmedla en känsla till hästen, få honom att känna sig sedd, uppskattad, viktig, kompetent, vacker, fantastisk, älskad villkorslöst, det är grunden i all kommunikation, relationsbyggande och träning.

Dela gärna det här inlägget:

Ny kursstart på måndag

tigereyeAnvänd sommaren till något underbart: förbättra relationen till din häst, väx som människa och förkovra dig i Autentisk Hästkommunikation – hästfilosofin som baseras på personlig utveckling, mjukhet, positiva metoder och lekfullhet! På måndag 30 Maj är det ny kurs-start i Lina Zachas Onlineskola, där du får en bred teoretisk och filosofisk plattform att utgå ifrån i din hästvardag. Anmälnings-deadline: Måndag kl 22.00

Så här säger ett par av de över 200 deltagarna:

”Mycket lärorikt och tänkvärt. Just vad jag behöver just nu. Läser texterna om och om igen. Känner ett lugn som kommer och ett varande som jag sedan länge glömt bort. Tack!”
– Eva

”TACK för den här kursen! Vilka resa det har varit för mig… och nu ska jag faktiskt starta ett varv till för det är så mycket som snurrar i huvudet. Min häst är mycket nöjd med sin ”nya” matte!”
– Tove

”Jag så tagen över denna fantastiska kurs. Det är så stort. Har inga ord. Lite chockad är jag. Det kommer ta tid för mig, jag hittar vägar jag tidigare inte vågat gå på. Känner mig så stolt, att kunna låsa upp inifrån, inte vänta på någon annan som skall godkänna mig och släppa mig fri från fängelsehålan. Men nu händer det grejer, så mycket på alla plan!”
– Marie

”Det är skönt att hitta till den platsen inom sig där man känner en genuin acceptans för den man är. Jag tycker att det hjälper att vara en del av ett sammanhang. Är glad och tacksam över att jag har ett nätverk med likasinnade. Den här kursen var en riktig milstolpe. Det är så skönt när någon sätter ord på det som cirkulerat i ens tankar.”
– Christina

Läs fler referenser och info om grundkursen Hästens Autentiska Visdom här:
http://autentisk.nu/produkt/hastens-autentiska-visdom/

Överblick över Onlineskolans alla kurser: http://autentisk.nu/onlineskolan/

Kurs-shopen: http://autentisk.nu/shop/

Varmt Välkommen

Dela gärna det här inlägget:

Ge hästen en pausruta

rutaOm hästen har svårt att stå still och finna lugn, eller om hästen är överambitiös och inte kan slappna av mentalt, brukar jag ge honom en pausruta. Den stora fördelen med detta är att hästen själv lär sig känna igen rutan och vet att där är det paus, istället för att ni ska diskutera om huruvida ni ska stå still eller inte. Genom att plocka bort moment som kan leda till diskussioner och ”tjaffs” med hästen där ni kan provocera varandra, så får ni en lugnare träningsatmosfär. Istället för att göra saker på kommando från dig så blir hästen delaktig i era träningspass genom att han själv vet vad han ska göra i pausrutan. Om du är lyhörd och hästen vet att han får komma med egna förslag i er träning, kommer han även själv att kunna söka sig till rutan när han känner att han behöver en paus.
Du kan använda en ruta av bommar, vilket är praktiskt eftersom det blir en konkret ruta som du kan rekonstruera i olika miljöer både hemma och borta (så länge det finns bommar att tillgå), men det kan även vara vilken form av yta som helst. Huvudsaken är att ha något fysiskt som hästen lär sig att känna igen från gång till gång. Du kan alltså lika gärna använda ett speciellt föremål, t.ex. en grön stolsdyna eller något annat som är lätt att ta med sig men samtidigt tillräckligt stort för att hästen ska känna igen det som en platskoppling. Välj något som är enkelt för dig och som hästen inte är rädd för.

Aktivera hästen med övningar utanför rutan, gå sedan in i rutan, gör halt och ta paus. Om du använder ett föremål så gör halt vid sidan av det. Låt hästen vila helt både fysiskt och mentalt. Ta en paus du också! Andas, sänk axlarna, reflektera över det ni nyss gjorde, behöver du ändra på något vid nästa aktivitet?
Genom att upprepa detta många gånger under ett pass och fortsätta upprepa det flera pass, kommer hästen känna igen just den här platsen som en pausruta och lär sig att slappna av, hitta sitt lugn, inte stå ”i givakt” utan koppla av både fysiskt och mentalt. Då är det läge att kunna flytta ut pausen även till andra platser, så att ni inte bara kan stå still i en ruta utan finna samma lugn och avslappning precis var som helst. 

Dela gärna det här inlägget:

Roligt med bommar och koner

bomovningJag hade tre bommar och två sockerbitar kvar i ridhuset efter löshoppningen tidigare i veckan, så ikväll la jag ut dem till dessa övningar. Bommarna i mitten ligger på galoppbomsavstånd. Du kan göra som jag och ha alla bommarna på marken eller höja upp dem till gymnastikhinder.

Blå väg
Bra för att träna rakriktning och jämnt tempo i trav och galopp. I uppvärmningstraven band jag ihop dessa linjer till bågar så att jag travade över ensamma bommen, rundade hästen en halv volt och kom över mittenbommarna, rundade hästen till en halv volt åt andra hållet och kom genom portalen där jag gjorde halt och ryggade några steg, sedan trav direkt ur ryggningen och fortsätta med bågarna tillbaka och om igen. 

Grön väg
Galoppvolt över ensamma bommen utan att tappa böjning eller voltspår. Variera storleken på volten genom att lägga den genom portalen, mellan portalen och mittenbommarna, mellan portalen och väggen, eller om du har en liten/smidig häst över mittenbommarna.

Rosa/Orange väg
Lägg en 8 där du travar diagonalt över mittenbommarna. Behåll rakspåret innan, över och efter innan du rundar hästen på volten för att sedan rakställa och komma på bommarna åt andra hållet.

Omärkt väg
En annan bra övning att lägga in i alla gångarter är att använda den ensamma bommen för att träna hörnpasseringar. Rid halva ridhuset så att du rider på fyrkantsspåret i höger varv från K och då du kommer till E gör du en hörnpassering där du använder den ensamma bommen som vägg så att du går innanför den, för att sedan fortsätta helt rakt så att du rider utanför den övre mittenbommen och innanför portalen, för att sedan göra en ny snygg hörnpassering ut till spåret i samma varv igen. 

bomovning

Fler övningar
Du har väl inte missat boken Roligt med bommar och koner, fullsmockad med såna här övningar? Jag och Barbro gav ut den för 3 år sedan och den blev så populär att vi i år kommer att ge ut den även på engelska. Köp den i din hästsportbutik, bokhandel eller hos oss på brightmare.se 

roligt

 

 

 

 

 

 

.

.

.

Dela gärna det här inlägget:

Hur många ”om” beror beteendet på?

bart10I hundvärlden har man koll på vad hunden man köper har för behov rent rasmässigt, och oftast stämmer det med individen. Om inte hundägaren själv har koll på detta så kommer det bli problem med hunden och en tränare kan då upplysa om saken samt ge förslag på ändringar i hundens vardag för att hundlivet ska fungera bra för både hund och matte/husse.

I hästvärlden kan du däremot köpa en häst som avlats i åtskilliga generationer för att jobba långa dagar i sträck med både huvud och kropp, och så sätter du en sådan häst i en box och en rasthage och ett understimulerande jobb på hobbynivå några få gånger i veckan. Om du då får problem i form av beteendestörningar så är det plötsligt hästen som ska ”ridas till”, istället för att man ser över helhetsbilden.
Foderstat, om hästen står uppstallad och i så fall hur många timmar i boxen, om hästen går på lösdrift, om hästen går ensam, med en kompis eller i en väl sammansatt flock, om hästen går med andra stökiga individer, om hästen går i en paddock eller i kuperad hage, om hästen är i tävlingskondition men plötsligt blivit hobbyhäst, om hästen varit sysslolös i fem år och precis börjat tränas igen, om hästen enbart tränas i ridhus, om hästen bytt ägare och därmed bytt allt – ryttare, foder, vardagsmiljö, träningsunderlag och upplägg, om, om, om….

Varje beteende hästen uppvisar är kommunikation. Hästen berättar hela tiden saker för oss, om hur han mår och vad han har för behov. Men vi kan inte ta ett beteende ur helheten, om vi ska lösa ett problem behöver vi alltid se till hela bilden.
Genom aveln har man förstärkt vissa beteenden i olika raser och dessa beteenden behöver tillgodoses på ett eller annat sätt för att individen ska vara tillfreds. Generellt för alla hästar är dock att de har ett mycket stort rörelsebehov, som inte kan tillgodoses enbart genom träning förutom möjligen om hästen är i arbete många timmar om dagen som t.ex. patrullerande poliser, rancharbete eller distansträning. Hästar behöver stora ytor att röra sig på fritt så stor del av dygnet som möjligt, i kombination med så få timmar av påtvingad stillhet som möjligt (box/uppbunden). Träningen behöver inriktas för att stimulera hästen både psykiskt och fysiskt, växelvis eller kombinerat.
Därtill har din häst sina egna personliga intressen som du behöver upptäcka. Din islandshäst kanske älskar att hoppa, din arab kanske vill bli körd, din quarter kanske uppskattar dressyrrörelser, ditt halvblod kanske vill träna boskapsgrenar? För trots avelsarbetet är det inte alls säkert att hästen finner mental tillfredsställelse i det han är bäst lämpad för rent fysiskt. Om hästen inte trivs mentalt med träningen (både inriktning och metoder spelar roll) så kommer han att bli stressad i träningen. Stressen kommer att gå utåt eller inåt och leda till direkta eller indirekta problem både i form av beteenden och skador.

Nästa gång du får problem med din häst, fråga dig inte ”Hur får jag hästen att lyda?” eller ”Vilken metod kan lösa problembeteendet?”.
Fråga istället ”Varför känner min häst såhär?” och ”Vad behöver jag ändra i min hästhållning för att hästen ska trivas?”

Dela gärna det här inlägget:

Hästar som förekommer sin ryttare

cDu rider på ridbanan och tränar galoppfattningar. Du fattar galopp vid C, bryter av till trav vid B, fattar ny galopp vid A, bryter av vid E… Redan efter ett par varv börjar din häst förekomma både dina fattningar och dina avsaktningar. Det är vanligt att du som ryttare blir irriterade över detta – någon har lärt dig att hästen inte ska förekomma sin ryttare utan invänta signal.

Ur hästens perspektiv har han dock uppträtt helt korrekt. Han har varit lyhörd och uppfattat att du vill att ni ska byta gångart på ett givet ställe och han utför uppgiften. För medan människan har byggt upp ett ridsystem som kretsar kring tekniska kommandon som ryttaren ger hästen och som hästen ska svara på, så handlar allting i hästens värld om kommunikation. Din signal, i det här fallet din galoppskänkel, tillhör kommunikationen men den står inte ensam. Hästen uppfattar din tanke, energi, planering osv, och han uppfattar givetvis även sammanhanget. Hästen uppfattar inte bara att du vill ha galopp, utan han uppfattar att du vill ha galopp på just den platsen. Inte nödvändigtvis exakt vid bokstaven, men däromkring. Han sätter det även i följd; att efter galoppfattningen kommer snart en avsaktning, och efter varje avsaktning kommer snart en ny fattning. Hela övningen med fattningar och avsaktningar, på angivna ställen i just den miljö där ni befinner er, blir ett sammanhang som hästen snabbt lär sig känna igen. När hästen lärt sig ett sammanhang, vill han vara medskapare. Han vill utföra det tillsammans med dig, så snart han vet vad ni ska göra. I hästens värld är det inte naturligt att en individ måste säga åt den andre vad den ska göra hela tiden, utan varje individ tar eget ansvar för att hjälpa till, såvida man inte misstycker i sammanhanget. Tycker man lika om ett sammanhang, så behövs inga order.

Att korrigera en häst som förekommer sin ryttare skapar därför bara förvirring hos hästen. Varför hindra hästen från att samarbeta? Det är långt mer givande att träna tillsammans med hästen, på ett sätt som tar tillvara på hästens vilja att ta eget ansvar och inte hela tiden behöva invänta signaler från ryttaren. Lägg upp träningen så att du uppmuntrar hästen att bli delaktig och medskapare i sammanhanget. Det kommer inte innebära att han slutar lyssna på dig, tvärtom är det nu ni kan få riktigt givande pass där ni kan inspirera varandra och utvecklas mycket mer genom bådas lyhördhet för varandra.

Dela gärna det här inlägget:

Bett eller bettlöst

yawnAlltfler väljer bort bett och går över till bettlöst. Det är verkligen en efterlängtad utveckling, men allting är inte svart eller vitt och det finns en hel del att tänka på.

Bett är onaturligt
Det finns egentligen ingen plats för ett bett i hästens mun. Visst finns det mellanrum mellan tandraderna där vi lägger bettet, men munnen består av mer än bara tänder. Även om du rider på lång tygel med världens mjukaste hand, så skapar bettet i sig en destruktiv process i hästens mun. Sår, tandslitning och spända käkar är några exempel. En nosgrimma förvärrar situationen ytterligare, då den förhindrar hästen att kunna röra käken fritt. Nosgrimman döljer ofta viktig information, som t.ex. om hästen är besvärad över bettets position eller ryttarens hand. Ändå är valet mellan bett och bettlöst inte alltid givet. Bara för att bett är ett generellt dåligt alternativ, betyder det inte att bettlöst alltid är bra.

Din häst måste kunna gäspa!
Om du använder bett så välj bort nosgrimman. Ska du tävla i grenar där nosgrimman är ett krav så behöver din häst förstås vara van vid den, men undvik den till vardags. Även en löst sittande engelsk nosgrimma hindrar hästen från att gäspa och andra större käkrörelser. Om du använder bettlöst, så välj en variant som är rymlig i nosen av samma anledning, t.ex. en ridrepgrimma. Om det bettlösa tränset hindrar hästen från att gäspa, så har du inte kommit ifrån en del av de problem som användning av bett kan ge, så som spänd käke vilket leder till spänningar i övriga kroppen.
Som människa förknippar vi gärna gäspning med trötthet, men hästarna använder gäspningen för att förstärka frigörandet av fysiska såväl som mentala spänningar. En spänd häst ses ofta som motsträvig, varpå ryttaren felaktigt försöker jobba bort det spända genom starkare hjälper – något som skapar mer spänning istället. Även då hästen kommer till ett läge där han känns avslappnad en bit in i ett sådant pass, handlar det om en fysisk eftergivenhet men inte om avslappning och egentlig genomsläpplighet. Hästen kan ge upp, men ha kvar spänningen eller bli spänd i andra delar av kroppen.
En spänd häst som tillåts nå mental och fysisk avslappning, kommer att börja gäspa och gäspa och gäspa och gäspa.

Skola din hand
Oavsett vad tyglarna sitter fast i så behöver du ha en känslig hand och en balanserad sits som möjliggör att du håller handen stilla, följsam och oberoende i olika positioner. Du behöver veta hur olika tygeltag påverkar hela hästens kropp, och hur du får hästen fram till handen – inte handen bak till hästen. Om du har en bra hand som inte inverkar bakåt utan guidar hästen på rätt sätt med rätt timing där det behövs, då spelar det heller inte så stor roll om hästen har bett eller bettlöst, direktverkande eller med skänklar/hävstång.
Om du har en oskolad hand behöver du använda utrustning som ger så lite påverkan på hästen som möjligt under utbildningstiden. Ett felaktigt eller obalanserat tygeltag i en grimma kan aldrig vara lika skarpt som samma tygeltag i ett stångbett, det säger sig självt.

Låt hästen välja
Alla hästar är individer och de trivs med olika saker. En del jobbar fint i repgrimma medan andra får skav eller reagerar överkänsligt. En del hästar trivs inte med tryck över nosen alls utan föredrar bett. En del hästar är extra känsliga runt öronen och kan inte ha träns som inverkar genom tryck över nacken, medan andra kan behöva det för korrekt guidning. Om du alltid har använt bett och är nyfiken på bettlöst, så testa inte bara ett alternativ. Just det tränset kanske inte alls passar din hästs behov. Precis som med bett behöver du prova olika tjocklekar, utformning, material och inverkan för att hitta rätt sort för just er. Tänk på att val av tygel också påverkar. En reptygel kan kännas bekväm för handen men på grund av tyngden ge konstanttryck i vissa tränstyper, medan det på andra träns behövs en tyngre tygel för att inverkan ska bli korrekt. 

Variera
Om du bara rider med bett, så är det viktigt att använda olika mundelar så att bettet inte sliter likadant på tänderna hela tiden. Även om du är tävlingsryttare i en gren där du måste ha bett när du tävlar, så se till att variera med bettlöst hemma. Du skonar hästmunnen från många timmars onödigt slitage genom att välja bettlöst så ofta du kan, förutsatt att din häst trivs på bettlöst förstås. Variera gärna även mellan olika bettlösa alternativ. Förutsatt att hästen trivs med utrustningen, ska inte dess inverkan påverka hur hästen går. Du behöver alltid skola dig själv till att kunna plocka fram det bästa i hästen genom din egen balans, teknik och känsla, och inte vara beroende av en viss utrustning.

Ta hjälp av en tränare
Trots den bettlösa vågen inom alla ridstilar så är inte alla tränare kunniga inom hur olika bettlösa alternativ fungerar. Hör med din tränare hur hans/hennes erfarenhet är, och om du inte kan få hjälp så ta hjälp av någon som själv använder olika former av bettlöst. Den tränaren kan hjälpa dig med att välja en typ som passar din häst, hjälpa dig så att det sitter rätt och att du själv lär känna den nya formen av inverkan.

Jag förespråkar bettlöst, både till mina elever och när jag själv väljer utrustning. Minst 90-95% av träningen med mina hästar sker bettlöst, och jag växlar mellan repgrimma, sidepull, stallgrimma, crossunder, halsring och kapson. Kapsonen är ett exempel på bettlöst träns som om den ska sitta bra över nosryggen ofta innebär att hästen istället får begränsat gäspningsutrymme. Däremot har kapsonen andra positiva egenskaper, så genom att växla mellan olika alternativ kan man få in alla delarna i träningen.
Då och då använder jag bett av olika anledningar, som t.ex. att checka av skillnaden.
I min undervisning och coachning tar jag emot alla ekipage, från alla nivåer och ridstilar, och oavsett val av utrustning. Det är alltid elevens val vad hon/han väljer att använda, och det kan alltid finnas speciella behov för både bett och nosgrimma.
Om du vill ha hjälp med inpassning och inverkan av olika träns så ta med dem till nästa lektion.

Bilden: En elevs häst som oavsett utrustning alltid är fri att kunna gäspa.

Dela gärna det här inlägget:

Kunskap eller visdom?

791c81b0641c11e3bbc612a400ee52df_7”Om mina elever blir bättre än mig, då har jag lyckats med min lärar-roll.”
Så uttrycker sig många, och jag håller med. Men vi behöver prata om det där ”bättre” – vilken måttstock går vi efter?
Då och då ser jag ryttare som har lätt för att lära sig ridning och hästträning rent tekniskt. De tar snabbt in den färdiga kunskapen som tränaren serverar, de har lätt för att omsätta teorin till praktik och det ser bra ut på kort tid. Om de är skickliga kanske de även själva kan spinna vidare på kunskapen, utveckla och förfina tekniken. Den kunskap som tagit deras tränare 30 år att få fram, har de tillskansat sig på 5 år. Men är det bra? De har fått kunskap, men hur är det med visdomen?
En viss form av utveckling behöver såklart se ut på det sättet. Om alla skulle behöva uppfinna hjulet själva skulle vi inte komma längre än vad en människa hinner utvecklas under en livstid. Men i dagens hästkultur saknar jag ändå fler av de som uppfinner hjul. Det är så stor skillnad på att själv gå igenom en omfattande process av idéer, misstag, framgång, väntan och bearbetning, än att få det färdiga konceptet serverat. Kunskap får du på ett kick, visdom tar tid för visdom är en uråldrig energiform. Kunskap är ett färdigförpackat ”såhär är det”. Visdom är helheten, alla de tankar och erfarenheter som behövs för att skapa den där färdiga kunskapen.
Ur ett annat perspektiv är det tvärtom. Där är Kunskap det som tar tid, det du kan lära dig timme för timme som människa i ditt subjektiva lärande. Visdomen är alltid tillgänglig i den autentiska andligheten och inte knutet till en person. Du kan när som helst ta del av den kollektiva uråldriga visdomen, om du är öppen och mottaglig.
Det är aldrig enkelt, eller hur?
Men hur vi än vänder på begreppen, så behöver vi fler processer och färre snabba resultat. Det är skillnad på att själv så frön, vårda och odla i egen jord, skörda något som är ekologiskt, nära och hållbart, än att svänga förbi den billigaste matbutiken med fabriksframställd mat med kemiska tillsatser.
Vi behöver bottna i vår egen utveckling, inte plagiera någon annans. Vi behöver se allt det fina med att inte kunna, att försöka och göra fel, komma fram till egna slutsatser, istället för att stressa fram ett svar som bara ser rätt ut. Ju mer vi fokuserar på de färdiga svaren, desto mer kommer det att fuskas för att nå dit. Det är då vi får alla ryttare som inte känner sin egen kropp eller bryr sig om sin egen sits, med hästar som går med sänkt rygg, taktskillnader mellan bakben och framben och ihopdragna halsar. Du kan kalla det dressyr eller akademiskt eller western eller vad som, grundproblematiken ser likadan ut överallt. Framforcerade resultat utan grund. Plast istället för näring. Kunskap utan visdom. Varför då?

Dela gärna det här inlägget:

Bortom det mänskliga, finner vi hästen

stonDet lilla stoet blickade ut över hagarna i närheten, där hästarna stod i par och solade i vårsolen. Jag stod vid hennes sida, följde hennes sinnesstämning, lät hennes känsla transformeras till ord.
”Stallet”, sa hon, ”är för de flesta av er människor den enda platsen i era liv som inte styrs av den mänskliga energin.”
”Nja”, invände jag, ”vi styr ju tyvärr här också. Vi begränsar vilka ytor ni ska röra er på, när ni ska in i stallet, när ni ska ut ur stallet. Många människor utnyttjar hästen för sina egoistiska intressen, -”
”Det där är ovidkommande. Det jag menade går bortom vardagens rutiner. Bortom allt som är mänskligt påhittat. Det här är Hästarnas Hem. Ingen människa kan gå opåverkad härifrån. Jag vet att du känner det. Förstår du inte? Alla de som söker sig hit, det är just den här energin de vill bli påverkade av. Det spelar ingen roll vad de gör när de är här, de kan använda vilka anledningar de vill. de kan köpa fin utrustning, de kan ha häst för att tävla, de kan bearbeta rädslor, umgås och skratta i solen, stå och borsta hur länge som helst. Det är under ytan vi jobbar med er energi.”
Jag lät känslan hon förmedlade sjunka in. Den enda platsen som inte styrs av människor. Inte styrande i form av bestämmande, utan i form av grundstruktur. Energitonen. Det landade i mig, och i den stunden förstod jag. Allt.

Jag tänker ofta tillbaka på det lilla stoet och den fina vårdagen vi delade i hennes hage. Framförallt tänker jag på det hon förmedlade. Jag tänker på hur människan som art tror att vi är mallen, att vi skulle vara en krona för resten att leva upp till, men att vi när vi hamnar i den strukturen är allt annat än eftersträvansvärda. Det är i det högmodet vi har som mest att lära. När jag tänker på den ödmjukhet hästarna visar mänskligheten varje dag vill jag bara gråta. Av skam för de mänskliga egon som utnyttjar detta maximalt, och av tacksamhet för alla de magiska gåvor hästarna ändå öser över oss. Jag tänker att om gudomligheten skulle bli fysisk skulle det vara i form av en häst. Men jag tänker även att vi alla är gudomligheten i fysisk form. Varje dag väljer vi om vi vill gestalta det, eller om vi vill gestalta det mänskliga påhittet, det där högmodet som utnyttjar och som har en egen världsbild av hur allting är, en världsbild där människan är bäst och hästen bara är ett dumt djur.
Om vi varje dag går bortom det mänskliga, så finner vi hästen. På insidan av hästen, finner vi den sanna människan. 

Dela gärna det här inlägget:

Vad finns bortanför träningen?

bailonsunJag är helt tagen av veckans träningar, och veckan är bara halvvägs.
På en del lektioner fokuserar jag, eleven och hästen på en prestation av något slag. Vi vill lösgöra spända muskler hos ryttare och häst, aktivera bukstöd, jobba med en viss rörelse, övergångar, styrka, olika moment.
Så finns det andra lektioner som är på ett helt annat plan.
Vi tränar… bortom träningen.
Vi gör förvisso något, vi använder oss av övningar. Men vårt fokus ligger inte på övningen och inte på resultatet, inte alls på görandet faktiskt, utan helt och hållet på den emotionella processen. Sådant som legat dolt och förträngt men som behöver få komma upp till ytan. Gamla lager av spänningar, minnen, ett och annat trauma eller sorg, och prestationsångest, vilket gör det hela så enormt viktigt att ta tag i. Så länge vi tänker och agerar i ”tränings-bubblan” så ligger allt sånt där kvar nere i skuggan och kurar. Men det sover inte där nere, det ligger och gnager. Som termiter äter det sig igenom reglarna och den träning vi så fint byggt upp kommer en dag att krackelera och falla i tusen bitar om vi inte engagerar oss i saneringen.
Människor tänker gärna likadant i sitt eget liv. Man jobbar, man tränar sin idrott, man umgås på ytan. Allt är jättefint på ytan. Men hur mår du egentligen? Väldigt många vaknar en dag upp och inser att det bara inte går längre. Marken rämnar under fötterna. Termiterna har gnagt igenom stommen och hela den prydliga fasaden rasar. Den känslan, är tuffare än något annat, för det är så mycket som då ska tas tag i, bearbetas, sorteras, rensas, smältas, accepteras.
Om man istället letar upp sina egna skuggor, innan allt rasar, så känns det oftast övermäktigt i början. Det kan kännas som ett oövervinnerligt monster där inne. Men så lyser du på monstret med en ficklampa och ser plötsligt, att det bara var en liten mus. Ganska söt mus till och med. Många gånger är musmonstret en känsla från ett barn som inte förstått vad som händer, så vi håller den i handen en stund, släpper på känsloventilen så det får pysa ut och sen känns det bra. Alla behöver någon som lyssnar. Någon som tar sig tid att bara vara nära, som tillåter oss att känna utan att någonsin värdera eller döma, och som inte själv blir rädd när våra känslor väller ut. Du behöver det, och din vän hästen behöver det.

Ofta delar människa och häst som lever tillsammans liknande emotionella utvecklingsresor, liknande utmaningar och processer. Det kan vara själva anledningen till att du köpte just den hästen. Ni behöver inte ha gått igenom samma sak eller upplevt det tillsammans, men känslan kan vara lika. Detta gör att det är ypperligt att jobba med båda två samtidigt. Men även om vi bara fokuserar på hästen, så bearbetas du också. Och jobbar vi bara med dig, genom att prata och/eller lossa på fysiska spänningar, så påverkas hästen av det också.

Jag är så tacksam över att få vara en tränare som inte tänker träning. Istället får jag vara med i allt det magiska, när individen växer, finner sin självkänsla, slutar stressa runt med ytliga ting och distraktioner och istället landar i närvaron, landar i kroppen, landar i själen, omfamnar sig själv. När hästen gäspar och gäspar och gäspar, och människan blir tårögd, då är jag så tacksam över att ha fått vara med och bevittna denna storhet.

Dela gärna det här inlägget:

Hej och välkommen!

linazacha.com är bloggen för dig som vill in under ytan, du som söker mer medvetenhet och kärlek i världen.
Jag skriver om hästar, livsfilosofiska ämnen och vidden av att kommunicera autentiskt.

Följ bloggen

Follow

Följ mig på Facebook

Följ mig på Instagram